Marstrandsbolagen |
||
Gamla
färjförbindelser
Jubileumsutställningen 1923 Göteborg Majorna och Klippans Kulturreservat
Marstrandsbolagen
Du är besökare
|
Redan 1823 besökte den första ångbåten Göteborg. Den gjorde bl.a. en provtur upp till Marstrand. Det var BRAUT ANUND, en hjulångare som visades upp på Larsmässomarknaden i augusti 1823. Göteborgs-Posten skriver att BRAUT ANUND var ”ett av landets snyggaste och bäst inredda ångfartyg, dock inte av de mest snabbgående. Möbelinredningen ombord är gjord med smak och elegans som gränsar till prakt. Restaurationen är oklanderlig och avgiften för utflykterna helt moderat.” Så skriver tidningen även ”att det snart skulle bli snabbare och mindre kostsamma förbindelser mellan Göteborg och angränsande platser.” Det tog åtta år innan nästa ångfartyg dök upp i Marstrand. Den 1 juli 1831 gjorde hjulångaren ROSEN en provtur, och resan mellan Göteborg - Marstrand hade avverkats på 3 timmar och 29 minuter. Emily Nonnen skriver i sin bok Systrarna på Liseberg, ”Snart hörde vi det stånkande lätet. Vi såg den svarta röken som uppstod i lätta moln ur skorstenen. Vi såg de plaskande hjulen och vattnet föll som ett diamantregn omkring dem och lämnade ett långt, glittrande spår på det lugna havets yta. Ja, det var en förunderlig syn, jag kan ej neka därtill. Men när landgången lagts ut när stånkande och pustandet upphört, då blev det liv i Marstrand. Det var ett ståtligt sällskap som följt med från Göteborg på denna provresa. Det var landshövdingen, kommendanten och en hel mängd i samhället högt uppsatta herrar men däremot ej några damer – sådant hörde ej till tonen. Sedan man i en hast tagit öns märkligheter i betraktande, begav sig hela vikingaskaran tillbaka till ångbåten. Det började plaska och skvalpa under hjulhusen. Ångan pep, röken flämtade och virvlade i den klara aftonhimlen. Först långsamt och så med allt snabbare fart lämnade det första ångfartyget Marstrands stränder och det var åter tyst och öde på ön.” De höga förväntningarna att de båda ångdrivna fartygen BRAUT ANUND och ROSEN skulle lösa kustens trafikproblem förverkligades inte. På 1830-talet kunde man se den Norska postbåten PRINDS CARL, som gick från Oslo till Köpenhamn där även Göteborg anlöptes. Den lade då till vid Klippan, och förbindelsen in till Göteborg gick med Göteborgs första träångslup WADMAN. Den första järnångaren byggdes 1840 och fick namnet SAMUEL OWEN. Det första propellerdrivna ångfartyget var LINKÖPING som levererades 1846. Flera ångbåtsrederier hade startads utefter Bohuskusten. Marstrands befolkning var missnöjda med den trafiken som fanns. Ångbåtsturerna var anpassade efter linjetrafik och inte till Marstrandsbornas och turisternas behov. Hjulångarna kunde inte gå igenom Albrektsunds kanal. Dom lokalpatriotiska öborna tyckte det var förargligt att man var helt hänvisad till främmande båtar. Bohus - Correspondenten, utgiven av postmästaren i Marstrand, J. A. Lindqvist ansåg att tiden var mogen att förverkliga planer på en egen ångbåt. Fullmäktige tillsatte år 1868 en utredningskommitté bestående av vice häradshövding R. Berger, skeppsmäklare August Leffler, vice konsul A. N. Widell, kassör Waldemar Röing och postmästaren Lindqvist. Dessa kom till den uppfattningen att det skulle vara lönande med en egen tidsenlig ångbåt, som under sommarmånaderna gjorde dagliga turer mellan Göteborg och Marstrand samt under hela året även anlöpa Orust, Tjörn och Inland. Den 11 december 1868 skrevs en inbjudan i Bohus - Correspondenten om tecknande av aktier för en projekterad ny ångbåt bl.a. ”Huru varje samhälle, som är månt om sitt bestånd och sin förkovran, söker i våra dagar skaffa sig billiga och bekväma kommunikationsmedel, erfar vi stundligen. Alla de fördelar som kommunikationerna medför, kan ej på förhand beräknas. Att det för Marstrand både som badort och ö-stad är nog en livssak att ha reguljära ångbåtsförbindelser, torde allmänt inses. Vi har visserligen ångbåtar, som rätt ofta anlöper vår stad, men detta är ej detsamma som att ha egen ångbåt. Dessa främmande ångbåtar går ej under vintermånaderna, ställer ej sina turer så att de företrädesvis gagnar Marstrand, kvarligger för kort tid, tar för höga avgifter och lämnar för övrigt ej den trygga för tradens uppehållande, varpå vi haft åtskilliga bevis. De betydligare badorterna på vår kust har nu skaffat sig betryggande ångbåtsförbindelse och till de mindre nära Göteborg liggande badorterna löper ångbåten ett par gånger om dagen, för med sig gäster fram och åter till moderata priser.”
Så
presenterades även en kalkyl för en modern nybyggd ångbåt, 105 till 110
fot lång, med 120 passagerare och en maskin på 30 hk., och med en fart
på minst 10 knop. Bolaget räknar även med att under hösten få
spannmålslaster från Tjörn och Inland, samt tjäna på bogseringar.
Marstrands Ångbåts AB
Den
nya ångaren som fick namnet ALBREKTSUND (I) anlände till Göteborg i januari
1870 fick börja sina turer på linjen Göteborg-Marstrand-Stenungsund-Nösund. Kapten J. Elfverson stod på
bryggan på den grönmålade båten. Flaggorna gick i topp på Marstrand. Det
var en stor dag för den lilla staden Marstrand. Turerna utsträcktes även
till Rörtången, Låka (Tjörns första badplats) och Skåpesund. Från
Göteborg gick båten vissa dagar redan klockan 5 fm. Men med framgång kom
även problemen. Maskineriet krånglade och slukade onormalt mycket kol.
1872 fick man göra indragningar på turerna. Bolaget satsade 26 000 rdr.
på en modernare konstruktion av maskin och ångpanna. Sedan blev det
ekonomiska resultatet bättre.
Marstrands Nya Ångfartygs AB
Det
nya bolaget började säsongen 1876 med en ny ångbåt som beställts hos
Lindholmen varv och som fick namnet WESTKUSTEN som sattes in i trafik på
sommaren. Kaptenen E. J. Elfverson flyttade över till det nya ångfartyget. Senare utsträcktes traden till Lysekil och Fiskebäckskil. ALBREKTSUND bärgade LOUISE DE GEER och fick en bärgarlön på 10 000 rdr. Rederiet utvidgade sina linjer till bl.a. Grundsund och trafiken omfattade nu hela året.
År 1880 utökades
aktiekapitalet och samtidigt beställdes en ny ångbåt från Lindholmens
varv. År 1897 avled bolagets verkställande direktör A Lundberg, och till ny VD utsågs rådman Ragnar Berger.
Marstrands Rederi AB Den 5 januari 1951 utgörs styrelsen av VD Einar Johansson Djupvik, Chefsredaktör Carl Kreuger Stockholm, Sjökapten Arnold Johansson Skärhamn och Major Sven Frykman Stockholm. Samtidigt höjs aktiekapitalet till 200.000 kr. Den 26 november 1951 utgörs styrelsen av VD Bertil Skanse Skärhamn, Einar Johansson Djupvik, Omniebussägare Lennart Pettersson Bleket, Direktör Per-Valter Sandeberg, Köpman Valdemar Nicklasson Kållekärr. Den 25 januari 1952 avgår Bertil Skanse som VD. Ny VD blir Per-Walter Sandeberg. Den 3 juni 1953. Styrelsen utgörs av Kapten Knud Nordenorph Uddevalla och Lennart Pettersson Bleket. Den 1 augusti 1953 beslöts att sätet skulle vara Uddevalla, postadress Norra Hamngatan 1. Den 6 oktober 1954 utgörs styrelsen av Gustav Thordén Uddevalla, Direktör Bengt Ryding Uddevalla, Köpman Valdemar Nicklasson Kållekärr och Omniebussägare Lennart Pettersson Bleket. Den 17 januari 1955 utgörs styrelsen av VD Carl Brännberg Mölndal, Gustav Thordén Uddevalla, Bengt Ryding Uddevalla, Kapten Knud Nordenorph, Köpman Valdemar Nicklasson Kållekärr, och Omniebussägare Lennart Pettersson Bleket. Den 2 mars 1955 utgörs styrelsen av Gustav Thordén Uddevalla, Bengt Ryding Uddevalla, Carl Brännberg Göteborg. Den 30 juli 1955
utgörs styrelsen av VD Carl Brännberg Göteborg, Åke Sederholm Uddevalla,
Karl Lindblom Uddevalla. Den 13 januari 1956 beslöts att bolaget skall träda i likvidation. Till likvidatorer utsågs Advokaterna Gunnar Brattne Göteborg och Gustav Lindblom Uddevalla. Den 23 april 1956 byttes likvidatorerna ut mot Sjökaptenerna Ludvig Olsson och Anders Svensson båda Göteborg. Den 25 april 1956 beslöts att likvidationen skall upphöra. Styrelsen utgörs av Ludvig Olsson, Anders Svensson och Thorsten Kilner alla Göteborg. Bolagets säte är Marstrand. Sommaren 1956 går ALBREKTSUND, S:t ERIK och TJÖRN åter i sommartrafik på Bohuskusten. 1962 upphörde sommartrafiken och S:t ERIK är sista fartyget som går från Gravarne till Göteborg den 16 augusti 1963. Den 1 juli 1959 utgörs styrelsen av VD Sjökapten Ludvig Olsson Göteborg, Erik Christensson Marstrand, Thorsten Kilner, Anders Svensson och Joel Larsson Göteborg. Den 18 september 1963 utgörs styrelsen VD Sjökapten Ludvig Olsson Göteborg, Sjökapten Joel Larsson Göteborg, och Johan Björheden Uddevalla. Den 12 februari 1964 utgörs styrelsen av VD Claes Larsson. Den 19 december 1966 beslöts ändring av firman till till nytt namn, med teknisk konsultation som verksamhet och sätet flyttades till Göteborg.
Turlista för Marstrands Nya Ångfartygs AB, år 1914
Källa;
©Copyright 2007-2014 Morgan Lundberg |